Kärleken är ett övergående vanvett, den bryter ut som vulkaner gör och sjunker sedan undan. Och när den sjunker undan måste man fatta ett beslut. Man måste utröna om ens rötter har flätats samman så att det är otänkbart att man någonsin skiljs åt. För det är det som är kärleken.
Kärleken är inte andlöshet, det är inte upphetsning, det är inte förkunnanden av löften om evig passion... Det där är bara att "vara kär", vilket vilken idiot som helst klarar av.
Själva kärleken är det som finns kvar när förälskelsen har brunnit ut, och det är både en konst och en lycklig slump.
Må era rötter växa samman under jorden, och när alla de vackra blommorna har fallit från grenarna, upptäcker ni att ni är ett träd, och inte två.
------
Love is a temporary madness, it erupts like volcanoes and then subsides. And when it subsides you have to make a decision. You have to work out whether your roots have so entwined together that it is inconceivable that you should ever part. Because this is what love is.
Love is not breathless, it is not excitement, it is not the promulgation of promises of eternal passion. . . . That is just ‘being in love’ which any fool can do. Love itself is what is left over when being in love has burned away, and this is both an art and a fortunate accident.
May your roots grow towards each other underground, and when all the pretty blossoms fall from your branches, you find out that you are one tree, and not two.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar